Håll Danderyds grönska i schack

Publicerad tisdagen den 25 juni 2013

Nu växer det så det knakar. Ett omväxlande väder med sol och regn gynnar all växtlighet. Danderyd är nu riktigt, riktigt grönt. 

Tyvärr växer det inte bara där vi vill, utan buskar och träd breder ut sig och på vissa håll finns knappt ett spår av trottoaren kvar. På vissa håll känns det också nästan som en mörk tunnel med trädens lövverk strax ovanför huvudet.

Jag vill verkligen be, eller snarare uppmana, er som har den här frodiga växtligheten gränsande mot gata och trottoar att plocka fram häcksax och såg. Det är ju meningen att vi ska kunna promenera tryggt utan att behöva kliva ut i gatan för att gå fri för allt det gröna.

Tack för er förståelse.

Kommunstyrelse ikväll

Nu börjar det tunnas ut i kalender men idag är det kommunstyrelsemöte.
Agendan för dagen finns här.

Bland alla nitton ärende är några viktigare än andra och bland det viktigaste beslutet vi har att fatta idag är att, ÄNTLIGEN, ge byggnadsnämnden i uppdrag att pröva möjligheten att att öka byggrätten så att det kan uppföras ett sk särskilt boende i kvarteret Ginnungagap.
Våra äldre och sjuka har rätt att bo bra och rätt att bo bra här i Danderyd. Har man bott ett helt långt liv i kommunen ska man inte behöva flytta härifrån för att man inte kan bo kvar hemma längre.
Ginnungagap är fastigheten som ligger framför förskolan Pärlan vid Vendevägen.

Danderyds kommundirektör Johan Haesert går i pension och ett annat ärende heter "Rekrytering av ny kommundirektör". Ska bli riktigt spännande!
Johan har egentligen redan pensionerats men han stannar kvar över sommaren, eller tills vi rekryterat hans efterträdare. Det känns nog ganska bra att avsluta sin anställning med att skriva på avtalet med Diligentia angående utbyggnad av Mörby centrum. Hoppas verkligen det kan bli så...

Tack till alla er som håller efter häckar, träd och buskar

Nu växer det så det knakar. Ett omväxlande väder med sol och regn gynnar all växtlighet. Danderyd är nu riktigt, riktigt grönt och skönt. 

Tyvärr växer det inte bara där vi vill, utan buskar och träd breder ut sig och på vissa håll finns knappt ett spår av trottoaren kvar. På vissa håll känns det också nästan som att gå i en mörk tunnel med trädens lövverk strax ovanför huvudet.

Jag vill verkligen be, eller snarare uppmana, er som har den här frodiga växtligheten gränsande mot gata och trottoar att plocka fram häcksax och såg. Det är ju meningen att vi ska kunna promenera tryggt utan att behöva kliva ut i gatan för att gå fri för allt det gröna.

Samtidigt med uppmaningen att klippa, vill jag tacka alla er som håller efter er växtlighet när den tenderar att ta över trottoaren och ibland också gatan. 

Ett företag kan bara vara beroende av sina kunder

I DN.Debatt onsdag 12 juni skriver Mikael Damberg (S) om företagare i allmänhet och småföretagare i synnerhet. Han låtsas känna till företagarnas villkor, han tom säger sig känna till dem, genom att han rest runt i Sverige och träffat en del? Jag blir nästan full i skratt.

Mikael Damberg har absolut ingen aning om hur en företagare har det. Han har inte ens en aning om hur det är att ha ett vanligt jobb. Tänk att Socialdemokratiska Arbetarpartiet låter en som aldrig haft ett hederligt jobb bli deras talesperson i just dessa frågor. Beror det på att det inte längre finns några (S)-märkta arbetare?

Mikael Damberg föddes som socialdemokratisk politiker, eller kanske inte riktigt, men med två aktiva socialdemokrater till föräldrar och som enda arbetsgivare SAP och Riksdagen kanske jag borde förlåta hans okunskap.

Av egen mångårig erfarenhet vet jag att vi småföretagare går till jobbet varje dag för att vi måste. Finns jag inte på plats när kunden knackar på dörren går man till någon annan. Precis på samma sätt som jag alltid måste svara i telefon, halsont eller inte. 

Om Damberg tror att en företagare kan ligga hemma i sängen och vänta på sjukpenningen har nog hans resor runt om i landet varit helt bortkastade. Ett företag är helt och hållet beroende av sina kunder, idag, imorgon men också i nästa vecka. Det kan inga sociala trygghetssystem i världen ändra på. Så är det bara Mikael Damberg.

Sjung om studentens lyckliga dag.....

Kristina o Erik

Erik o jag

I fredags firade vi vår sista student. Vårt yngsta barn slutade skolan, känns både roligt men också lite vemodigt.

Nu kan Bengt o jag se tillbaka på en mycket lång skoltid i Danderyd. Alla ungar har gått i Kevingeskolan, det började med Calle redan1986, sen har vi sett både Friberga- och Mörbyskolan inifrån. Studenten i Danderyds gymnasium firade vi dock för fjärde gången i år! Tänk...

Studentfirande med mottagning för släkt och vänner har vi alltså varit med om förr, jätteroligt men förstås också lite jobb. Helgen fick gå i lättjans tecken...

Pappa Bengt, Erik och jag